All alone, afraid, hope tomorrow be a better day
Spenderar lite tid i skogen. Det ger min som ni vet alldeles för mycket tid att tänka och känna efter.
Men kommer inte fram till så mycket i alla fall. Fast jag vet att jag inte är ledsen längre, inte alls på samma sätt i varje fall. Men trots att jag fick veta att livet faktiskt hade mera att ge kan jag inte sluta undra hur mycket. Ibland saknar jag svunna tider så att det gör ont i mig, även om jag vet att jag inte för något skulle byta det jag har nu mot det som var. Aldrig igen. Det känns bara lite extra svårt att vara utan allt ibland. Men jag mår bättre nu. Det känns ovant, men jag vet att det här kan bli bra tillslut.
Men kommer inte fram till så mycket i alla fall. Fast jag vet att jag inte är ledsen längre, inte alls på samma sätt i varje fall. Men trots att jag fick veta att livet faktiskt hade mera att ge kan jag inte sluta undra hur mycket. Ibland saknar jag svunna tider så att det gör ont i mig, även om jag vet att jag inte för något skulle byta det jag har nu mot det som var. Aldrig igen. Det känns bara lite extra svårt att vara utan allt ibland. Men jag mår bättre nu. Det känns ovant, men jag vet att det här kan bli bra tillslut.
Kommentarer
Trackback
