"There is a charm about the forbidden that makes it unspeakably desirable."

 

Den där känslan av misslyckande och totalt nederlag som jag kände i måndags smyger fortfarande runt i min närhet. Men samtidigt har jag funnit något som gör det hela lättare att bära trots allt. Jag vet inte inte mycket men jag vet att det gör mig väl. Och jag kan inte riktigt beskriva känslan men trots allt det fina finns det tyvärr tyngd i det hela men det är inget vi talar högt om. Faktum är att vi inte längre talar högt om något. Men vi vet, nästan. Och allt som är så fel känns så jävla rätt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0